Editing Krydda sprit (section)

= Brännvinets historia i Europa och Norden =
Konsten att destillera alkohol kom förmodligen till Europa via araberna, vilka på 900-talet tillskriver läkaren Abu Muhammed Ben Zakarijja El-Rhazi upptäckten av denna konst. Till en början nyttjades det mestadels för framställning av parfym och krut, men fick rätt snabbt användning såsom medicin. Till Norden kom brännvinskonsten någon gång på 1300-talet. Heliga Birgitta liknar exempelvis Gud vid en brännvinsmakare: ''Gudh är likir thom manne som gör bränt vin älla bränt vatn huilket som gör ok blandas aff vine.'' Äldsta belägget för brännvinstillverkning (då för krutframställning) är Pulvermakaren Berentz i Stockholm som 1467-1470 handlade med brännvin. 1476 förbjöds försäljningen av brännvin till förtäring i Stockholm, men 1498 fick källarsvennen Cort Flaskdragare ensamrätt på brännvinsframställningen i Stockholm. Till en början framställdes brännvinet förmodligen från öl, mjöd och vin. 1555 börjades brännvins delas ut till de svenska soldaterna och 1582 kom svenskarna i kontakt med sädesbrännvin via de ryska fälttågen där i en anteckning det sägs om ryssarna att de dricka bränt vatten, som kor dricka vatten, så att de ej mer likna människor. Den tidens brännvin hade troligen starkt inslag av finkel och skulle nog inte passa de flesta nutida smaklökar.

Brännvin började tidigt användas som medicin, läkaren Florentius (1223-1303) kallade brännvinet alla läkemedels mor och drottning. Namnet livets vatten (aqua vitae) skvallrar väl också något om brännvinets roll såsom medikament. Brännvinet i sig ansågs ha alla möjliga läkande egenskaper, men allahanda örter som ansågs ha läkande egenskaper blandades ofta i brännvinet. På 1500-talet började apotekarna i Norden handla med brännvin, då ofta med iblandning av växter som ansågs ha medicinal effekt. Peder Månsson, biskopen från Västerås beskriver i sin Läkebok från 1522 att läkande örter skall blandas i brännvinet för bästa effekt: ''Man skall taga liffsens vathin och där lägga ört, krydda, rötter, frö, blomster eller annat lämpligt och ställa glasen i solen tre timmar eller på lättre eld, så taker thz til segh the samma dygdena oc krafftena som thz tingith haffwer som swa lagdis ther j.''

=== Huvudkällor/rekommenderad vidareläsning ===
Elgklou, Lars, Helan och halvan en bok om nordiskt brännvin

Helling, Stig, Från mjöd till martini alkoholens historia i Sverige.